Tips och råd

Här finner ni vetenskapliga tips och råd till vardagen!

Äntligen vår!

Det är mycket som börjar vakna till liv i naturen, både det vi vill ska vakna och börja växa samt det lite mer oönskade djur/växter som vi helst vill slippa.Hos våra hästar så börjar parasiternas larver växa och bli aktiva maskar, vilket gör att det är hög tid att se över hur avmaskningsrutinerna för din häst ser ut. Det är bra om hästägarna och stallägare tillsammans gör en plan för parasitbekämpningen på gården. Vi kommer aldrig få helt parasitfria hästar, men det är bra om smittrycket kan hållas så lågt som möjligt så hästarna inte blir sjuka av parasiterna. Idag är alla avmaskningsmedel till häst receptbelagda, detta för att undvika att maskmedel överanvänds och därmed minska risken för att resistens mot maskmedel uppstår.

Rekommendationerna idag är att man gör riktad avmaskning efter att man har tagit träckprov på hästarna. Hästar med hög och/eller återkommande förekomst av parasitägg kan behöva ett mer omfattande avmaskningsprogram än hästar med låg förekomst av parasitägg. Unghästar och föl är mer känsliga för parasiter och behöver därför avmaskas mer frekvent. Det är ffa spolmask som drabbar den unga hästen.

Checklista för parasitbekämpning:

1. Ta träckprov på hästarna
2. Gå igenom svaren med din veterinär och lägg tillsammans upp en lämplig avmaskningsplan för din häst.
3. Minska parasittrycket i hagarna;
* Mocka rasthagar
* Skilj på sommar- och vinterhagar
* Byt beteshage innan betet är allt för nerbetat (hästarna undviker normalt att äta nära sina träckhögar men finns det inte mat så äter de även där)
* Ston med föl och unghästar skall ha näringsrika beten och bör släppas på de renaste betena
* Om möjligt växelbeta med andra djur
* Låt beten vila från hästar under första halvan av säsongen om det har varit högt smittryck året innan. Då minskar äggförekomsten i gamla träckhögar (blodmaskägg dör av). Vänta till mitten av juli innan man släpper hästar i dessa hagar.

Vid tangenterna
Titti Abrahamsson-Aurell leg vet
Speciallist i Hästens sjukdomar
Hallandsdjursjukhus Kungsbacka Hästklinik
Sommartider – fölsäsong!

Nu är fölsäsongen i full gång. Det finns fortfarande hästägare som går i väntans tider. Det är alltid lika spännande med uppfödning. Vad är det för individ som ska komma ut? Hingst? Sto? Vita tecken mm Som veterinär träffar man givetvis på en hel del föl som inte har fått så bra start i livet av olika anledningar. Det finns väldigt mycket bra checklistor på nätet på vad man ska tänka på inför fölning och under fölningen. Jag kan varmt rekommendera att man går in och läser på (många djursjukhus har bra information på sina hemsidor) och får lite tips. Jag tar nedan upp några punkter som jag tycker är viktiga när det gäller fölen:

Före fölning:

Utfodring – viktigt med bra utfodring av det dräktiga stoet, men det är ffa de sista 3 månaderna i dräktigheten som det sker en rejäl tillväxt av fölfostret och då ställs extra höga krav på bra utfodring och att stoet ffa får i sig tillräckligt med proteiner.

Vaccination – se till att stoet är väl vaccinerat mot stelkramp (föl är extra känsliga mot stelkramp) och influensa (om stoets vaccination mot influensa är otillräcklig). Vaccinera ca 4-6 v före beräknad fölning så bildas det bra med antikroppar mot stelkramp och influensa i råmjölken. Fölet får då ett bra skydd via den viktiga råmjölken och klarar sig fram till 8-10 månaders ålder innan man behöver börja vaccinera den. Har man missat detta och är osäker kontakta din veterinär för se hur stoets vaccinations status ser ut och om man ev ska börja vaccinera fölet tidigare.

Fölningen:

Det brukar alltid vara tricksigt att pricka in så man är med när stoet fölar, men det är tryggt om man kan vara med i bakgrunden och observera att allt går som det ska vilket det i de allra flesta fall gör. Har man tillgång till någon form av övervakning/fölvakt så kan det var en mycket god hjälp. Symtomen när det är dags känner de flesta till men ibland hinner man inte alls med att se de klassiska symtom dvs vaxproppar, mjölken blir vit (istället för vattning, detta sker sista dygnet i regel), släpper bäcken banden, visar oro, kan uppvisa lindriga koliksymtom mm. Därför är det bra att när det börjar dra ihop sig att titta till stoet flera ggr per dygn. De flesta ston fölar på kvällen eller natten.

Navelsträngen: har en punkt där den ska gå av vilket brukar ske när stoet reser sig upp. Det är viktigt att inte stressa stoet så hon reser sig för snabbt för det pumpas över en hel del blod genom navelsträngen. Hjälper man till att dra av navelsträngen är det viktigt att känna att pulsen i navelsträngen avtar och när man drar håller sin handflata tryckt mot fölets bukvägg så att inte man sliter i navelsträngen för då ökar risken för att fölet får ett navelbråck. Navelstumpen tvättar man med fördel med lite jodopax eller jodsprit, för att förhindra bakterie växt. Droppar det mycket blod från navelsträngen kan man använda Lotagen som etsar eller om det rinner kraftigt kan en ren plastpåseklämma sättas på en stund.

Råmjölk: för att fölet ska överleva och få ett gott skydd mot infektioner måste den ha i sig tillräckligt med råmjölk det första dygnet. Har inte fölet kommit upp på benen eller fått komma till att dia inom 1-2 timmar ska man hjälpa den så den fåri sig råmjölk. Lättast är att man ger den 1-2 dl råmjölk (mjölkar ur stoet) via en nappflaska. Detta får man upprepa många gånger, men försök alltid hjälpa fölet att hitta spenarna först så den lär sig att äta själv annars kan den bli för invand på nappflaskan. Stötta fölet och för den mot stoets juver men låt den själv få buffa och leta efter spenen. Man kan försöka hålla lite i spenen så den får tag på den, detta är lite tålamodskrävande så ta det lugnt. Diar den inte så fortsätt ge via nappflaska. Är man osäker på om fölet fått tillräckligt med råmjölk kan man alltid kontakta sin veterinär, närmsta djursjukhus eller ett närliggande stuteri de brukar kunna hjälpa till med att testa med en skfoalchek om fölet fått tillräckligt med antikroppar. Ligger den lågt kan fölet behöva plasma för att förebygga att den får fölsjuka vilket kan vara livshotande. Är fölet svagt behöver den intensivvård och det kan gå mycket snabbt, ring vid misstanke till närmsta djursjukhus och rådgör. Ibland händer det att stoet har läckt mjölk i flera veckor innan fölning och då kan mjölken innehålla sämre med antikroppar. Har man många fölningar under året så kan man mjölka ur 2 dl råmjölk och frysa in och ge till föl som har en mamma som man misstänker ha dålig råmjölk, alternativt förebygger man med att ge plasma (veterinär som får göra detta).

Tarmbäcket: när fölet kommer igång att dia så brukar också magen komma igång. Tarmbäcket är det som bildats i tarmen under fostertiden när fölet får i sig fostervatten. Det kan ibland bli lite hårda i magen och få svårt att tömma ur sig allt. Man kan hjälpa fölet med att ge lite lavemang eller paraffinolja i rumpan (finns på apoteket). Om inte det hjälper och man ser att fölet inte bajsar, blir ofta irriterad och står och flaggar med svansen ska man inte tveka utan ringa ut en veterinär som kommer och hjälper till med lavemang/lösande behandling så fölet bajsar som det ska.

Urin: observera att fölet kan kissa normalt. Det är ffa vanligare hos hingstföl att urinläckage förekommer genom navelsträngen och ibland läcker det i buken (buken blir päronformad). Veterinär ska alltid kontaktas om detta misstänkts.

Benställningar: många svaga benställningar rättar till sig inom några dagar. T.ex är det vanligt med veka kotor bak. Om fölet har ”krokiga/svaga” ben så ska motionen vara begränsad och det är bra om man kan promenera några minuter några ggr per dag på hårt underlag. Rastning i hage ska begränsas så inte fölet tröttar ut sig. Normalt reser fölet upp sig inom några dagar. Har man kraftigt avvikande benställningar ska man alltid ta hjälp av veterinär och hovslagare som har utbildning på fölkorrigering. Veterinären och hovslagare kommer då tillsammans bestämma behandling och ev fölskor/tofflor eller bandage som kan behövas. Vissa benställningar kan bli hjälpta av medicinsk behandling och en del kräver kirurgi. Det är bättre att man frågar om hjälp tidigt än att gå och vänta för länge för se om det rättar till sig.

Hovvården:Börja i tid med hovvård på ditt fö. Be din hovslager börja titta på benställningarna/hovarna gärna vid 2 veckors ålder och sedan ha en regelbunden kontroll som bestäms utefter fölets benställningar/slitage av hovar. Det är långt ifrån alla som behöver åtgärdas/korrigeras med avancerade fölskor mm, ibland kan det räcka med att man tar ett eller två rasptag per veckar för att få en bra benställning och det kan ofta hovslagaren visa hur man skall göra. Efter 4-6 månaders ålder (beroende på vilken skelettdel som är avvikande) kan man korrigera,efter denna period blir det svårare för då har tillväxtzonerna slutit sig och man kan inte påverka benställningen lika bra utan då gäller det att försöka få hästens hov att land balanserat utefter den benställning hästen har.

Lycka till med de små liven!

Vid tagenterna: Titti Abrahamsson-Aurell leg vet
Specialistkompetens i hästens sjukdomar
Hallands Djursjukhus Kungsbacka/Åsa
Mugg/Karledsinflammation

Mugg är ett samlingsnamn på såriga karleder hos häst. Sprider sig muggenupp på benen heter det rasp. Orsaken till att hästar får mugg är många och därför finns det också många olika behandlingar. Det finns ofta många egna ”huskurer” som fungerar men eftersom orsaken kan vara väldigt olika hos olika hästar så är det sällan en behandling fungerar på alla hästar, vilket gör att man ibland får prova sig fram. Här följer några tips på vad man kan göra själv och när man ska be en veterinär undersöka hästen.

Orsaker till mugg:

Huden fungerar normalt sett som en skyddande barriär men uppstår det sprickor i den öppnar det upp så att bakterier mm kan komma in och orsaka inflammation i huden. Den allra vanligaste orsakentill att huden i karleden blir dålig är att hästen vistas i geggiga hagar hela dagarna och huden luckras då upp och bakterier kan få fäste och svårläkta sår uppstår. Oftast är det hästens egna hudbakterier som angriper i såret men ibland kan det var bakterier i miljön (dvs från jorden/geggan i hagen). Andra infektioner med svamp eller parasiter sker också vilket ibland kan vara en orsak till att bakteriedödande behandlinginte fungerar. Extra känslig är opigmenterad hud. Används boots för skydda att hästen trampar av skor eller trampar sig bör man vara extra vaksam för de kan lätt skava och så kan man få en svår behandlad mugg som följd.
Ibland orsakas muggen av att hästen har fått en störning i tarmfloran och får en allergisk reaktion i huden. När den här typen av mugg kommer drabbas oftast alla ben samtidigt och ofta svullnar alla fyra ben, hästen kan då också vara dålig i magen dvs träcken luktar illa eller så kan det uppstå förstoppning eller diarré. Även kontaktreaktioner kan förekomma t.ex från saltet på travbanorna. UV-känslighet kan också orsaka mugg (t.ex vissa växter på betet kan ge upphov till fotosensibilitet bl.a johannesört och dd. Det finns också några ovanliga hudsjukdomar som kan ge muggsymtom vilket man kan få diagnos genom att ett vävnadsprov tas från huden (ofta får veterinären misstanke om detta när man ser hur muggen ser ut)

HUR SKA MAN BEHANDLA MUGG

Steg 1 – ARBETA FÖREBYGGANDE! Har man en känslig häst (har hästen en gång haft karledsinflammation så får den lättare tillbaka det). Om möjligt se till att hästen går i torra hagar, vilket är lättare sagt än gjort med våra regniga vintrar, men har man återkommande med mugg på hästarna så kan det löna sig att dränera hagarna.
Börja behandla tidigt! Märker man av en liten hudskorv som bara är millimeterstor så är det ett varningstecken och börja behandla hästen direkt, går det 2 -3 dagar så kan det ha bitit sig fast en rejäl mugg reaktion.

Behandling vid olika grader av mugg:

Lindrig ytlig mugg:


Enstaka torra mycket små krustor i karlederna. Försök att hålla benen torra och rena. Går hästen i geggig hagar spola rent geggan från benen och torka torrt alternativt blås torrt med hårfön. Klipper man benen så kan det vara lättare att torka benen men samtidigt tar man bort skyddshåren.
Gnid därefter in karlederna med återfuktande handsprit (köps på apoteket). Handspriten skall masseras in tills den har torkat för att annars får man inte aktiverat den återfuktande egenskapen i gelen. Därefter kan man smörja med någon mjukgörande salva. När man använder salva så ska den också masseras in och det skall inte vara tjocka lager av salva! Gör som om du skulle använt handkräm på dig själv.
Denna procedur görs dagligen tills symtom är helt borta.

Måttlig mugg med hårda krustor:

Klipp rent pälsen om möjligt Tvätta med klorhexedinschampo som är avsett för häst eller hund (inte lika uttorkande att använda som tex hibiscrub). Handdukstorka, massera in handsprit enligt ovan och därefter kan man prova att lösa upp krustorna med att göra inpackning med salicylsyrevaselin 2% (karens för tävling!) som man smörjer in rikligt och därefter bandagerar in under några timmar alternativt under natten varefter man upprepar behandlingen med tvätten igen. Ett annat alternativ som också löser upp krustor bra är att göra inpackning med paraffinolja som man kan köpa på apoteket eller i färghandeln. I paraffinoljan blandar man 2-3 ml outspädd jodopax. Flaskan måste skakas före användning. Behandlingen behöver i regel upprepas under en vecka för att krustorna ska upphöra. Efter det så behandlas huden enligt lindrig mugg.

Kraftig mugg:

Ofta får hästen svullna ben, har ont vid beröring, kan också vara halt och ha feber. Det kan vara svårt att få röra benen pga smärta. Har hästen dessa symtom rekommenderar jag att man kontaktar en veterinär direkt som då undersöker hästen och avgöra vilken behandling som behövs sättas in. Ofta får man ge något lugnad och smärtstillande föra att kunna inleda behandlingen.

Övrigt:

Ser man inte tydlig förbättring på den behandling man har gjort efter en vecka så bör man kontakta veterinär som då undersöker och ta prover från karlederna och därefter kan välja en lämplig behandling. Eftersom det börjar bli allt vanligare med resistenta bakterier både hos oss och våra djur skall man alltid vara försiktig med att använda antibiotika i onödan och helst skall man inte använda det utan att ha tagit prov från hästen.

Vid tagenterna: Titti Abrahamsson-Aurell leg vet
Specialistkompetens i hästens sjukdomar
Hallands Djursjukhus Kungsbacka/Åsa
Brodda din häst rätt och undvik onödiga skador!

Nu är det vinter och i stort sett hela landet har snö och is, då behöver hästarna ha brodd i skorna för att inte halka. Många hästägare är rädda för att hästarna ska få broddsparkar eller broddtramp och undviker att ha ordentligt med brodd på sina hästar, bl.a. är det vanligt att man inte har brodd i hagen på bakhovarna. Detta ser jag som en stor skaderisk! Vi ser värre skador på hästar som har varit utan brodd i hagen och halkat, än hästar som blir sparkade eller trampat sig med brodden. De vanligaste skadorna som ses på hästar som halkar omkull är allvarliga bäckenfrakturer eller svåra fläkskador.

Hur ska man undvika skador av brodden?

* Se till att ha fungerade hästgrupper i hagen, rangordning i flocken skall fungera.
* Utfodra hästarna på ett sådant sätt i hagen så de inte behöver bråka om maten. Har man en bråkstake i hagen så kanske den hästen ska gå själv under vintertiden
* Byt brodden tillräckligt ofta, när brodden blir slitna blir de extra spetsiga och vassa vilket gör att skaderisken ökar
* Fyra brodd per sko ger bättre fäste, 2 traktbrodd ger ofta inte tillräckligt fäste och halkrisken ökar.
* Använd boots i hagen om hästen har lätt för att trampa sig.

Vad gör man om olyckan är framme?

Är det djupa trampskador av brodden eller sparkskador av brodd rekommenderar jag att man alltid låter en veterinär titta på skadorna för att bedöma vad som behövs göra. Ju snabbare man tar hand om ett sår desto snabbare läker såren så vänta inte tills dagen efter utan ta tag i det så fort man upptäcker såret. Blöder det kraftigt lägg ett tryck bandage. Är det smuts i såret så försök göra rent ytan med kranvatten (skölj av och undvik högt tryck med vatten för då är risken att man spolar in smutsen i såret). Efter grovrengörningen kan man använda koksaltlösning för tvätta såret. Och lägg gärna om såret första dygnet med sårgel (t.ex. intrasite gel) som hjälper till att göra rent såret och håller sårbädden fuktig. Sårgel bör ingå i husapoteket. Därefter är det bra att använda sig av en skyddande kompress/bandage till såret har läkt. Idag finns det väldigt fina kompresser som gör att fuktbalansen hålls optimal Är det en flikskada i kronranden/ballen så behöver den ofta klippas bort om den inte är så stor att den går att sy fast. Är man osäker så låter men en veterinär bedöma detta annars kan man efter rengöring klippa bort fliken med en ren sax och därefter bandagera.
Sår i övergång till hoven mår bäst av att man lägger ett tryckbandage (sk galoppbandage) för att förhindra att man få svallkött eller att kötthoven trycks ut.

Vid tangenterna
Kristin Abrahamsson Aurell leg.vet
Kungsbacka Hästklinik
Styngflugan

Nu under sensommaren dyker de upp, styngflugorna som sprayar gulvita ägg på hästarnas ben och kropp. De har varit utrotade länge från stora delar av Sverige men de senaste 6-7 åren har de tyvärr gjort comeback. Här kommer lite fakta om vad dom orsakar och hur du bäst kan undvika problemen.

Styngflugan (Gasterophilus intestinalis är den vanligaste arten som antastar hästar i Sverige) är en bi-liknande fluga som fullbordar sin livscykel i hästar. Flugan har ingen funktionell mundel och kan inte bitas men sprayar med sin inrullade bakdel ägg på hästarnas päls, ffa på insidan av frambenen vilket många hästar upplever som mycket irriterande. De lever i ca 10 dagar men kan spraya ut runt 10 000 ägg under sin livstid. Hästarna slickar/biter i sig dessa ägg, eventuellt efter att de kläckts och kliar, och då larverna kommer i kontakt med varm fuktig vävnad borrar de sig direkt in. I tungan gräver larverna gångar i ytan och kryper längre in i munnen. Efter att ha grävt sig igenom ca halva tungan dyker de vidare in i tandköttet där de bosätter sig ytterligare ett par veckor och orsakar tandköttsinflammationer ffa i överkäken. Under sina ca 4 veckor i munnen växer larverna från ca 1 mm längd till ca 5mm. Många hästar upplever förstås detta som mycket irriterande och troligen kliar det rätt ordentligt. En del får problem att äta och eller att ha bett i munnen och det är inte ovanligt med en ökad salivering.
Vid en munhåleundersökning i mitten av augusti-oktober ses ofta skador i tungan som sprickbildningar och ärr och larverna tittar fram från inflammationshärdar mellan tänderna, de är då ungefär 5 mm långa. Efter sin tid i munhålan tar de vägen ner till magsäcken där de fäster i väggen och övervintrar, oftast utan att ställa till någon större skada. Men nästa vår/sommar släpper de taget och åker ut med träcken, borrar sig ner i marken och utvecklas där under 1-2 månader till nya irriterande flugor.

Hur ska vi då slippa skadorna i munnen: Skrapa bort äggen från pälsen dagligen!

Äggen sitter hårt fast men kan tas bort med en ryktsten. En del skrapar med rakblad eller kniv men detta kan orsaka skador om man slinter och känsliga hästar kan misstycka. Många plockar med naglarna men var noga med att inte peta er i ögon eller mun efter, de kan reagera på varm fuktig miljö och det finns beskrivet fall med larvutveckling i ögon. Försök att efterlikna hästens tunga har gjorts med varmt vatten, en skrubbsvamp och ev lite bikarbonat för att likna den basiska saliven hos en häst, men man får skrubba en del ändå. Spraya pälsglans i förebyggande syfte kan fungera hyfsat.

Men hur fungerar avmaskning?

Det är osäkert om hur känsliga larverna i munslemhinnan är för avmaskning, men när de nått magsäcken är de känsliga för ivermectinpreparat under hela vinterhalvåret. Det är ingen ide att avmaska medan äggen är kvar på benen, nya larver hinner flytta in efter avmaskningen om de inte skrapas bort dagligen. Och även om man avmaskar sina hästar under vintern så räcker det med en ny häst i stallet, eller till och med att en grannhäst släpper en hög med puppor utanför hagen på våren/försommaren för att nya flugor ska spraya hästarna nästa sommar. Eftersom resistensen mot avmaskningsmedel hos både blodmask och spolmask har ökat markant senaste tiden rekommenderas inte längre rutinmässig avmasking mot stygnflugan eftersom den trots allt mest är irriterande och inte dödlig. Avmaskning bör ske efter träckprov och helst med en plan för gården med betesplanering osv. Styngflugans ägg syns inte på träckprov (men dom syns ju i ”verkligheten”). Läs gärna mer om inälvsparasiter och avmaskning på http://www.sva.se/…/…/Parasiter-hos-hast/Avmaskning-av-hast/ Styngflugor är bara aktiva på dagen. Installning dagtid och bete på natten kan därför minska exponeringen. En sk bromsfälla ska också kunna vara effektivt för att reducera antal flugor. Flugorna blir inaktiva och flyger inte i temperaturer under 14 grader.

Värmlands Hästsjukhus AB
Bärrandsröta

Bärrandsröta innebär att lamellranden luckras upp och bryts ner. Vanligast är att rötan börjar i sidodelarna, men i vissa fall kan den spridas runt längs hela lamellranden och kan orsaka rotation av hovbenet i värsta fall. Orsaken till varför hoven drabbas av bärrandsröta är inte helt klarlagd, men både populärvetenskapliga källor hävdar att fuktigt underlag och eftersatt hovvård är faktorer som orsakar en fördelaktig miljö för svamparoch bakterier att få fäste och frodas. En tysk avhandling av Mülling (1993) där det visades att ämnen i urin och avföring har en nedbrytande effekt på keratinet i hornet. Förutom yttre påverkan på hoven kan det finnas orsaker som gör att den egna hornkvalitéten är försämrad och därför ger ett sämre skydd mot nedbrytning. Andra faktorer till varför bärrandsröta uppkommer är foderrelaterade orsaker, t.ex. brist på vissa näringsämnen, mekanisk stress såsom t.ex. onormal förslitning av lamellagret samt hög belastning. Ju längre rötan hinner sprida sig, desto större är risken att infektionen når lamelläderhuden där den kan orsaka lägesförändring av hovbenet. I vissa fall kan rötan sträcka sig ända upp till kronranden.

Detta är inget som hästägaren ser under skon. Därför är det viktigt att ha en utbildad hovslagare som vet vad Han/Hon ska göra när detta börjar. Har inte hovslagare kunskap om detta så är risken att det ignoreras.

Ett bra generellt tips vad gäller hovar är att inte kratsa hovarna på kvällen. Det är bättre att hästen står med lera i hovarna än urin och avföring.
Göra hovslagaren glad

•Viktigast av allt! Berätta om ni INTE vet hur hästen är att sko. Har ni en häst som bits/sparkas berätta då detta så att hovslagaren inte får veta detta den hårda vägen! Detta är väldigt viktigt för hovslagarnas säkerhet!


• Se till att hästen är torr och ren inför skoning. Lättare för hovslagaren att göra ett bra jobb.

• Ta in den i tid! Hästar vill gärna uträtta sina behov när de kommer in. De vill gärna stå i boxen en stund och varva ner. Alltså ta in den även om solen skiner och hagen är torr. På vinter ska den helst gå in minst 1 timme innan skoning då hovarna är svårjobbade när de är minusgrader. Samma gäller höst/vår när hästarna är leriga så de hinner torka, spola gärna benen!

• Är hästen orolig, se då till att den har en kompis inne. En orolig häst som hoppar från kant till kant är sällan lätt att jobba med. Ni kan prova själva.. Blir även svårt att göra ett bra jobb för hovslagaren.

• Flugtider, ha gärna täcke på hästen detta är inte i vägen för hovslagaren. Spraya gärna stallet med Kill It eller liknade flugmedel dagen innan eller timmarna innan hovslagaren kommer. Vi alla vet hur det känns att få en svans i ögat..

• Hovslagaren har ofta en plan under dagen, så när hovslagaren kommer till stallet så vill denna gärna veta vad som ska göras. Så är det bokat ex 1 skoning 2 verkningar ändra Er då inte samma dag att alla tre ska skos istället! Många hästägare tycker ”vad gör en häst till” frågar ni hovslagaren får Ni säkert vara med en dag och jobba så kommer ni aldrig säga det igen

• Acceptera att även hovslagare är människor! Detta är deras 7-16 jobb. Man ringer inte klockan elva en fredagskväll och undrar när hovslagaren kan komma och sko hästen. Fast Ni kanske åker och öppnar affären åt hovslagaren klockan elva en fredagskväll om denna ringer och frågar bara för att denna glömde köpa chips till fredags myset?!

• Håll stallet rent, snyggt och plocka bort saker från stallgången. Se till att det finns bra belysning, plant golv och bra uppbindningsmöjligheter. Inget onödigt spring med andra hästar samt inte låt hovslagaren stå i korsdrag.

• Se även till att ha hundar, barnvagnar och barn m.m på behörigt avstånd. En häst som får panik rör sig oerhört snabbt!

• Plus i kanten är när Vi får lite hjälp med att ta bort skit m.m.

• Samt självklart betala för jobbet!

Ju bättre miljö en hovslagare har att jobba i desto bättre jobb gör denna!

Förkylningstider - Skydda din häst mot smitta!

Har man tävlingshästar som reser mycket och träffar andra hästar så kommer de utsättas för olika smittämnen. För att undvika att smitta sprids mellan hästar och förstör tävlingssäsongen så är det viktigt att alla aktiva tänker gemensamt på aktivt smitt skydd.

Smittor sprids på olika sätt beroende på om det är virus eller bakterier. Generellt sett kan man säga att virusinfektioner som orsakar förkylningar är luftburna och kan spridas 50-100 m i luften. Hästinfluensa är det luftvägsvirus som ger de allvarligaste symtomen och därför finns det vaccinationsregler. Smittan kan också överföras genom att hästar har direktkontakt med varandra eller indirekt genom människor, utrustning och boxar mm
Nedan följer några grundregler som alla som har häst ska tänka på:

Smittförebyggande

• Unga hästar, tävlingshästar och dräktiga ston bör om möjligt stallas upp skilda från varandra
• Kolla över möjligheter att avgränsa stallet i mindre enheter i tillfälle av sjukdom
• Använd gärna ett särskilt stall och separata hagar till nya hästar de första veckorna
• Kontrollera vaccinations status på hästarna – fråga veterinär om osäker vad som gäller.
• Undvik att gå och hantera hästar mellan olika stallavdelningar
• Besökande bör inte använda kläder eller skor som varit i kontakt med sjuka hästar
• Tänk på god handhygien, fram för allt vid sårvård och efter kontakt med hästar från andra stall
• Rengör transporten regelbundet
• Vid behov bör det finnas tillgång till skyddande kläder/skor

När smittan brutit ut

• Stanna hemma från tävlingar när ni misstänker smitta/sjukdom i stallet!
• Isolera en sjuk häst så snabbt som möjligt. Den sjuka hästen bör hållas åtskild från övriga hästar även utomhus
• Låt hästar som är snoriga, har hosta och/eller feber vila från arbete och undvik att transportera hästen mellan olika faciliteter
• Personen/personerna som hanterar den/de sjuka hästarna bör inte hantera övriga hästar
• Meddela övriga i stallet att hålla extra koll på sina hästar, även dessa kan vara smittspridare. Daglig temperaturregistering av samtliga hästar i stallet
• Kontakta veterinär för rådgivning, undersökning, diagnos och behandling
• Använd inte samma redskap och utrustning till sjuka och övriga hästar
• Tänk på god handhygien
• Använd engångshandskar vid sårvård och medicinering
• Byt kläder och skor eller använd skyddande kläder och skoskydd i samband med vistelse i ett smittat stall
• Rengör stallinredning och transporter där sjuka hästar befunnit sig. Desinficera efter mekanisk rengöring


Vid tagenterna: Titti Abrahamsson-Aurell leg vet
Specialistkompetens i hästens sjukdomar
Hallands Djursjukhus Kungsbacka/Åsa
© SveHov